Det har nu gått en mycket lång tid sedan jag senast var inne och berättade om vad som hände ombord. Det har sina orsaker, men jag tänker inte gå in på det närmare. Låt oss i stället se vad som har hänt. Vistelsen på Gotenius har blivit mycket längre än vad någon räknat med. Det är mycket som har gjorts, och varje gång något har åtgärdats har något nytt dykt upp. Jag är full av beundran över de eldsjälar som hela tiden håller på och arbetar ombord. Då tänker jag i första hand på Lasse Zimmerman, Kjell Magnusson, Odd Kristiansen, Börje Eriksson och Erik Andersson. I maskin har det utförts så mycket att det är omöjligt att skriva ner allt, det skulle ta allt för lång tid. Men det kan nämnas att huvudmaskinen nu är som ny (?). Bara arbetet med luftpaketen i spolluftsbältet borde renderat de medverkande en medalj! 700 backventilplåtar av syrafast rostfri plåt fick tillverkas då de inte längre finns att få tag på. Tre veckors leveranstid! Det var jobbigt nog att demontera det hela, och inte var det lättare att återmontera dem. Men gjort blev det. Tankarna är rengjorda, liksom hela maskinrummet som är nerspolat. Nu på slutet har det också tillkommit en snedskuren krök på avgasröret. Detta för att maskinisten skall slippa gå upp på skorstenen varje gång och ta av locket.
På däck har Kjell, sin vana trogen, förbättrat Herkules utseende högst avsevärt. Hela utsidan är målad, liksom namnet. Sedan har han fortsatt inombords med toppar på kapparna som nu lyser vackert ljusgrå. Teaken på bryggan får sig också en välbehövlig tillsyn. Det är inte svårt att se var han har varit och lackat. Den 1 juli gick vi ut på en provtur med Göran Ehrenpohl, Transportstyrelsens inspektör, ombord. Det blev en liten tur ut till Nya Varvet och sedan in i Frihamnen ett svep. Det hela resulterade i ett par små anmärkningar, som nu är åtgärdade.
Den 6 juli körde vi en tur för sjöbegravning ost om Grötö. På hemresan steg avgastemperaturerna ganska ordentligt, varför vi fick ’lusköra’ hem igen. Det visade sig vara kylvattenpumpen som inte fungerade. Resultatet blev Gotenius igen, där pumpen togs iland och överhalades. Nu fungerar den igen. Verkan kan jämföras med en prostataoperation! Efteråt blir det bra sprutt!
Den 20 juli körde vi ännu en sjöbegravning, denna gång en gammal medlem, Ralph Grundell. Hans önskan var att hans aska skulle strös utanför Torholmen, SV Amundön. Sä blev det. På hemvägen, strax innan ankomsten, slutade roderlägesvisaren att fungera, KaMeWa:n började krångla och roderrörelsen blev mycket långsam. Allt på en gång. Så nu blir det en tur till Gotenius igen! Men när året är över hoppas jag att allt skall vara OK. Till sist ännu ett upprop! VI BEHÖVER MER FOLK, BÅDE I MASKIN OCH PÅ DÄCK! Annars kommer Herkules snart att bli liggande vid Maritiman enbart till beskådan! Kalle