Kategori: Okategoriserade

Så var då den nya radion på plats. Efter montering kallade jag upp VTS Göteborg, och döm om min förvåning när de svarade direkt, och dessutom hörde mig bra! Ett problem ur världen. Den 26/6 hade vi en körning för NCC. Det blev en skärgårdstur på c:a 4 timmar. Vid avgången såg vädret inte helt perfekt ut, men det tog (som vanligt) inte länge förrän solen tittade fram och vinden avtog. Nog kan man säga att vi har tumme med Vår Herre! Juli är, som vanligt, lågsäsong för oss. De flesta företag har semestrar, och även övriga intressenter ’ligger lågt’. Hoppas på fler körningar i augusti. Arbetet ombord rullar på så vackert. Tätningen av styrhyttens aktra skott är klar, och lackningen har påbörjats. Kjell M har slipat och lackat sb:s bryggvinge, Rune J och Janne S fortsätter med styrhytten Även Olle K har varit behjälplig med slipning.En ny bit trä har skurits i på förkant bryggan och skall sedan målas av Kjell.. Kjell och Olle har fixat stormporten på bb:s sida. Kjell ser även över förtöjningarna, det ingår i hans revir, och tur är det! Nu ligger hon tryggt. I maskin häller Lasse och Börje på med att överhala länspumpen, något som inte är gjort på länge, och därför var högaktuellt. De har även tagit oljeprover som lämnats in för analys, och resultatet var ganska gott. Kalle

Vi börjar närma oss midsommar, och det är väl hög tid att komma med de nyheter som finns att förmedla. Sedan förra episteln har det hänt en hel del. Vissa positiva och vissa negativa saker. För att börja med de positiva, så har Sjöfartsverket varit ombord för årlig kontroll. Vi fick då det något överraskande meddelandet att vi inte behövde docka i år. Detta förvandlade i ett slag vår situation drastiskt, för vår ekonomi hade svårligen klarat av de krav som hade ställts, bl.a. blästring av undervattensskrovet. Nu var inspektör Ehrenpol ombord, dels liggande vid vår vanliga plats, dels på en kort tur till Gotenius varv. Han verkade gilla det han såg, och vi blev godkända, under vissa premisser. Bl.a. var vi tvungna att införskaffa en ny VHF, en GMDSS-godkänd. När vi låg vid Gotenius passade vi på med att fylla akterpiken med 5 ton sten som ballast. Det arbetet gick manuellt med hjälp av Olle K., Kjell M., Lars Z., Leif M., Rune J. och Jan. S.. Ett ganska krävande dagsverke! (Hoppas jag inte glömde någon) Samtidigt togs de båda livflottarna ombord. Skall vi gå in på det negativa, så gäller det nästa år, då måste vi tydligen förbereda oss på en Axeldragning. Detta, tillsammans med blästringen av botten och övrig varvsverksamhet kommer inte att bli billigt. Men vi har kommit överens med ’verket’ att ha ett möte i höst, efter säsongens slut, för att gå igenom vad som skall göras. Vad har då hänt ombord i övrigt? Jo följande finns att rapportera: Kjell M har, tillsamman med Olle K, fixat ett par av stormportarna på huvuddäck. Olle har också lagt stort arbete nere i akterpiken för att förbereda för stenballasten. Kjell har också slipat och lackat en hel del ombord, samt målat toppen på akterruffen. Radarmast och radar är åter på plats. Lasse Z och Leif M har tillsammans reparerat reglerstången från bryggan till maskin. Dessutom kan nämnas att Lasse Z och Börje E. lyckats med konststycket att få brandpumpen att fungera! Det är nu ett djäkla tryck!! Till och med Ehrenpol tyckte det såg bra ut. Sedan pågår, sedan länge, slipning ock lackning av styrhytten. Monteringen av den nya radion kommer att ske inom den närmsta tiden.. Jag väntar bara på att få hämta ut en längre antennkabel. Förflyttningen mellan GMC och Gotenius har inte varit den enda körningen. Den 3/6 hade vi en körning för Föreningen Göteborgs Hotell, livligt uppskattad av alla parter. 14/6 var det så dags för årets medlemssegling. Denna gång gick den till Känsö med guidad tur på ön och en lättare förtäring innan avgång. Med på den resan var bl.a. Niels Jensen och has son Börje. Båda två har ett förflutet som befälhavare ombord på Herkules, varför det mötet kändes lite extra. Jag fick ett par fina tips av Börje som jag kommer att använda i framtiden. Dessutom visade han intresse för att vara med och köra, något som tacksamt noterats. Några dagar senare, den 16:e, hade vi den senaste körningen, en sjöbegravning norr om Vinga, Det blev, som det brukar, en stämningsfull ceremoni. Det var allt för denna gången. Förhoppningsvis kommer det inte att dröja lika länge tills nästa litterära mästerverk uppenbarar sig på hemsidan. Kalle

För ett par dagar sedan möttes vi av det dystra budskapet att vår gamle vän Gustav Lindqvist droppat ankaret för sista gången. Gustav blev 87 år gammal, och efter vad jag förstår hade han levt ett mycket rikt liv. Gustav var en av de gamla kämpar som var med från början när vi fick hand om Herkules. Hans yrkesskicklighet, mycket goda humör och kamratskap gör att han kommer att saknas av alla ombord. Jag har aldrig träffat någon med Gustavs förmåga att sätta fart på sin omgivning, både bildligt och bokstavligt. Våra tankar går till hans fru Aina och alla andra anhöriga. Frid över Gustavs minne!

Jag var ute hos Gustav Lindqvist i Kållered med hans diplom för hedersmedlemmar. Gustav är lite krasslig för tillfället, och jag åkte, efter att ha kontaktat honom, ut med diplomet.

Han blev mycket glad över att få det, men med tanke på vad han under årens lopp gjort för Herkules, var det väl det minsta vi kunde göra för honom. Den 28:e februari hade vi besök ombord av Sjömannasällskapet. De undfägnades med ärtsoppa med tillbehör. Den som stod för förplägnaden var allas vår Ole C med assistans av Lasse Z Gästerna tyckte om vad de såg och verkade nöjda med uppassningen. Annars börjar det så smått närma sig dagen för avtäckning. Det har tyvärr kommit ett litet bakslag i vädret, men förhoppningsvis skall det inte bli så långvarigt. Arbetet med radarantenn måste vänta tills täckningen är borta, men väl där lär det gå ganska fort. Kjell fortsätter med sitt uppoffrande arbete. Han är ombord varje vecka, och resultatet syns var man än tittar. Just nu håller han på med en av länsportarna. De har varit lite eftersatta med fastrostade låsvred m.m. men nu sätts de åter i stånd. I år skall vi in på Gotenius Varv för sedvanlig bottenmålning m.m. Även Sjöfartsverket kommer att göra ett besök ombord för att se till att klassen upprätthålles. Hoppas bara att de inte kommer med för många anmärkningar. Det som bekymrar mest är bristen på pengar. Vi kommer inte att ha råd med den sandblästring av undervattenskroppen som skulle behövas, det skulle bli alldeles för dyrt.

Ja så har vi påbörjat år 2008. Det skall bli intressant att se vad året har i sitt s.k. sköte. En av körningarna vi hade förra sommaren var en körning för en video-inspelning av Maia Hirasawa´s låt ’Gothenburg’. Jag hade en del kontakt med arrangören av det hela, Magnus Renfors. Han har nu skickat en DVD med videon på, så den kommer att finnas ombord för den som skulle vilja titta på den. Närhelst man har ett ärende ombord, nog hittar man Kjell M. i full färd med något arbete. Tänk om vi hade ett gäng med likasinnade; vad mycket det skulle hända!! Just nu håller han på att renovera relingslejdaren och den livbältslår som står akter om bryggan. Tidigare har han också fixat till akterhytten. Radarmasten har kommit tillbaka från Gotenius blästrad och grundmålad. Nu står den inne i Maritmans verkstad för att ge Roy J. möjlighet att avsluta målningen med ljusgrå lackfärg. Sedan avvaktar vi vårens ankomst innan den åter kommer på plats. Äntligen är diplomet för hedersmedlemmar färdigt. Det har tagit lång tid, men med hjälp av min son Mikael blev det fixat under julhelgen. Det blev lottdragning om hur de tre första hedersmedlemmarna skulle numreras, och lotten utföll sålunda: no 1. Gustav Lindqvist, no 2. Bjarne Mellingen och no 3. Einar Olsson.

 

Bjarne har fått sitt diplom, vilket han blev mycket glad över, och de övriga skall få det så snart som möjligt. Vi får se hur det blir med framtiden för Herkules. Det ser inte alltför ljust ut, men vi skall väl inte kasta yxan i sjön ännu. Sjön är ju full av kastade yxor, så det kanske räcker! Något som oroar mig är problemet med behörigheter. Min går ut i mars i år, men jag hoppas få den förlängd med hjälp av en kurs i mars. I maskin är det Lasse Z. som får dra ett tungt lass som ende behörige. Vi måste helt enkelt få fram fler som kan köra om vi skall kunna fortsätta. Kalle

Så har då Herkules gått in i vinterdvala. Ett ovanligt stort gäng samlades för att täcka styrhytt och vingar, så det gick ganska fort att få pressen på plats. Allt var förberett. I samband med att radarmasten togs ner blev även strålkastaren och VHF-antennen avlägsnade. Inombords håller Kjell M. på med ständiga förbättringar. En ny takskiva har satts upp i mässen, och därefter har han (Kjell) spacklat och målat så att det är en fröjd att skåda! I övrigt går allt just nu på halvfart, om ens det. Själv har jag inte varit ombord på ett tag. Det har kommit en del annat i vägen. Men tids nog skall jag nog komma igång så vackert. Först får väl julen passera och det nya året göra sitt intrång. Sedan drar vi igång!!! Vill passa på att önska alla Herkulianer en riktigt God jul och ett Gott Nytt År! Kalle

Sedan senaste nyhetsbrevet har vi haft ett par resor till. 7/9 hade vi en körning från Maritiman över till Frihamnen med 42 personer. Den 15:e hade vi 23 bröllopsgäster ombord från Maritiman till Klippan Dessa båda resor var korta, men totalt sett ändå väl lönsamma. Den 12 oktober gick vi över till Gotenius varv för att, liggande vid västra kajen, få maskinrummet spolat och länsat. Samtidigt lämnade vi iland båda livflottarna. Göteborgs Flottservice tog hand om dem och vinterförvarar dem åt oss. Bättre för dem, då de kan åtgärda dem när de har som minst att göra. Den 22:e gick vi åter tillbaka till Maritiman för att lägga upp för vintern. Väl på plats började en del arbete för att förbereda för täckningen. Kjell M och undertecknad tog ner radar och radarmast. Radarmasten kördes sedan grovt ren från rost. Den skall sedan överlämnas till Gotenius för blästring och grundmålning. Kjell har under tiden fixat till våra nya förtöjningar. Nu har vi kätting löpande i alla klys för att förhindra att några ändor slits av. Han har, som vanligt, gjort ett kanonjobb. Snacka om sjöman!! Själv har jag nu äntligen fått det nygamla nakterhuset på plats. Det var lite bekymmersamt med fastsättningen, det gäller ju att få det rätt i förhållande till fartygets midskeppslimje. Men efter konsultationer med Ramantenns nestor löste det sig. Jag tillverkade helt enkelt en riktmall av ett vinkeljärn och två plattjärn. Döm om min förvåning, men det fungerade! Kjell har även snyggat upp i nedgången till hytterna. Det läckte ju in vatten genom akterkantskottet på bryggan, men sedan vi täckt skottet med en presenning har det varit helt torrt. Kjells jobb har alltså gjort miljön inombords betydligt mycket bättre. I övrigt har han även bättrat på målning där det behövs. Just nu håller han på med relingslejdaren. Täckningen av bryggan är tänkt att äga rum så snart det blir en lämplig dag, d.v.s. lugnt väder och inget regn. Vi får se när det blir. Kalle

Som ni märker drar det ut mer och mer mellan de olika nyhetsbreven. Det beror till viss del på personliga problem, jag har helt enkelt inte möjlighet att hålla på så mycket. Jag hoppas att det snart skall bli bättre nu när hösten snart gör sitt intåg. Vi får väl se. Sedan förra brevet har vi haft en del körningar och andra aktiviteter. 30/6 hade vi en körning i samband med ett bröllop. Resan gick från Stenpiren ut till Nya varvet i ett fint väder med nöjda gäster. Den7/7 var det dags för nästa bröllop. Denna gång hämtade vi gästerna på Eriksberg och körde dem ut till gamla KA:s hamn. Brudgummen var anställd av försvaret, så erforderliga tillstånd till angöring hade han fixat. Vi gjorde en liten sväng ut mot Älvsborgs fästning innan vi gick in och släppte av de 34 gästerna. 11/8. Åter bröllop. Denna gång hämtade vi gästerna vid Klippan och körde dem ut till Långedrags ångbåtsbrygga. Brudparet föredrog att ta bil ut, men de 29 gästerna hade trevligt ombord och dröjde sig kvar lite extra. Den 10 – 12 augusti deltog vi i ’Nordsteam 2007’, ett möte med gamla veteranbåtar som denna gång arrangerades av ’Sällskapet Ångbåten’ i Göteborg. Som redan noterats hade vi en körning med bröllopsgäster inbokad den 11:e, så vi kunde inte deltaga i alla aktiviteter. Men vi låg i alla fall ett tag vid skeppsbrokajen och visade upp oss. Sällskapet Ångbåten skall ha all heder av arrangemanget, Det var välbesökt, tyvärr inte av media. Senaste körningen vi har haft var den 25/8, återigen en körning med bröllopsgäster från Klippan till Nya Varvet. Inte mindre än 65 personer njöt av den lite blåsiga men trygga färden. Vad anbelangar arbete ombord så lutar vi oss mot två personer för det mesta, Olle K och Kjell M. Olle svetsade en plåt för ett hål i bordläggningen akterut på babordssidan där ett rör från ett spygatt genom årens påverkan hade ’försvunnit’. Det uppkomna hålet satt bakom el-tavlan i maskin, inte den mest ideala placeringen med tanke på att det inte var så långt ner till vattenlinjen. Det är i alla fall nu fixat. Sedan har Olle och Kjell gemensamt sett till att köra rost under avbäraren på babordssidan och att även bättra på målning på insidan och överdelen av brädgången. Det finns så mycket att göra, men så få gubbar för att utföra det. Jag börjar bli lite pessimistisk beträffande framtiden, men vi får väl inte kasta yxan i sjön riktigt ännu. Vi har ett par körningar kvar som är bokade, och efter det lär vi lägga upp henne för säsongen. Hoppas då att det blir lite mer tid över för att lägga på vår kära gamla klenod

Vad har hänt sedan senast? Det har varit fortsatta problem med läckage från bryggan och ner. Men nu har vi hittat källan till bekymren. Det läcker genom akterskottet i styrhytten! Vid en häftig regnskur befann jag mig inne på bryggan och märkte då att det bildades pölar inne i styrhytten på akterkanten. Det rann helt enkelt genom skarvar i skottet och vid rutorna. Det akuta problemet löstes genom att vi skaffade en lättviktspresenning som vi spände upp så att den täckte hela skottet. Den är lätt att hantera, så när vi är ute och kör är den nedtagen, men sätts sedan upp så fort Herkules är förtöjd på sin vanliga plats. Nu har jag dessutom påbörjat skrapning och slipning av teaken, så efter att det är klart, skall vi täta alla springor och sedan åter behandla teaken på lämpligt sätt. Sedan bör det problemet vara ut värden! (Peppar, peppar!!!) Det har naturligtvis körts en del turer sedan förra nyhetsbrevet, och här nedan kommer en summering av dem. 13/5 En sjöbegravning vid Ekeskärsbådan med 24 passagerare 29/5 En körning till Vinga med 11 pass. 2/6 En skärgårdstur med 10 pass. 5/6 En körning i hamnen med 7 pass. 9/6 En körning i egen regi med anledning av ’Götheborgs’ återkomst. 26 pass. 13/6 Medlemstur i skärgården, 24 pass. 27/6 Eskorterade ’Pater Noster’, den renoverade fyren, in till Operan. Hade 18 pass med på resan. Ni kanske tycker att det blir lite väl långt mellan nyhetsbreven, och visst gör det. Men tyvärr får ni nog vänja er vid att det blir lite långt mellan nyheterna. Jag skall försöka att bättra mig, men lovar inget bestämt. Kalle

Det första som nu har hänt är att jag har ändrat rubriken för mina små ’litterära konstverk’. Med tanke på den oregelbundna leveransen tycker jag att ordet ’veckobrev’ ger fel association. Så hädanefter kommer de att numreras i löpande följd, med början av nr. 01 varje år. Det är min förhoppning att de skall komma med lite tätare mellanrum nu när seglationssäsongen kommit igång. Men man vet aldrig!!! I tisdags, den 8:e, körde vi årets första charterresa. Det var en tretimmars körning för Vattenfall, riktigt trevligt tyckte de jag talade med. Det första klirret i kassakistan mottogs med tacksamhet. Vi har varit ute och rört på oss en del innan detta. Bl. annat till Gotenius för att lämna iland, och senare hämta, vår livflotte. Nya bestämmelser gör att, om vi skall kunna segla fullt ut i vårt ’seglationsområde’, är vi tvungna att ha ytterligare en flotte för samtliga ombord. Detta om den första inte skulle fungera. Vi har fått tips om en flotte, även den en 50-mans, som vi antagligen kommer att införskaffa. Detta innebär att vi får ändra planeringen av flottarnas position. Tack vare Olle Karlsson från Uddevalla fixar det sig nu. Han har redan skiftat den befintliga ’vaggan’ till bb:s låring, och är i färd med att tillverka ytterligare en vagga för den nya. Den kommer, följaktligen, att få sin position på sb:s låring. Kompassen är nu i stort sett klar, det enda som saknas är belysningen och fastsättningen av D-korrektorerna. Detta hade inte varit möjligt utan den hjälp vi fått av Agne Karlsson på Lyth o Stockholm, gubbarna på Gotenius varv samt alla andra som, om inte annat, bidragit med glada tillrop! Den träratt som Mikael Ekeblad fixat till oss står nu också uppe i styrhytten och väntar på att intaga sin plats. Kalle