Kategori: Okategoriserade

Under veckan som gått har arbetet med att återställa maskinutrymmet efter pannbytet startat på allvar. Vår eminente maskinchef (och tillika ordförande) har äntligen slutat sitt arbete och har nu lite mera tid att ägna åt gamle Herkules. Han ses nu därnere i stort sett varje dag. Förutom arbetet med rengöring har han nu fixat hydrofortanken så att vi nu har fungerande vatten i byssa och hytter igen. Ganska skönt när man skall vaska av ”tassarna” efter en dags arbete ombord! På däck fortsätter arbetet med att återställa åsarna för kapellet över akterdäck. Alla beslag på mittåsen är nu åter monterade och vi har påbörjat arbetet med att passa in alla tväråsar. Det visar sig nu att anledningen till att mittåsen inte var riktigt rak är att hänföra till det faktum att endast två lika långa par kunde hittas. Alla övriga var olika långa. Vi kommer nu, med hjälp av Olle Karlssons från Uddevalla svetskunskaper, att kapa och förlänga eller förkorta efter behov, så att vi till slut har åsar som passar perfekt. Därefter kommer kapellmakaren ombord och tar mått för att så snart som möjligt börja sy upp vårt nya, av Ole Christiansen sponsrade, kapell. Det har under veckan, enligt Lasse Z, varit några intresserade ombord som kan tänka sig att hjälpa till med arbetet. Det är bara att hoppas att det visar sig stämma, för alla skall veta att det behövs! Vi är för närvarande alldeles för få för att det i längden skall fungera! Vi behöver också nya gubbar som kan köra, d.v.s. folk med behörighet. Kalle

Vi har under veckan blivit bogserade upp till Gotenius Varv av deras arbetsbåt. Anledningen var att det vid provstart av huvudmaskin visade sig att endast 6:ans cylinder fick bränsle. Eftersom vi skulle till Gotenius för renovering av kylvattenpumpen bad vi dem att hjälpa oss dit, och det var inga problem med det alls. Lasse Z. är nu nästan dagligen nere och kör full dag ombord. Vi fick ligga förtöjda utanför en mudderkran vid utrustningskajen, med aktern mot kajen. Detta passade bra med tanke på att vi skulle ha iland livflotten för årlig kontroll. Nu gick det bra att lyfta iland den med en gaffeltruck. Enligt Björn på varvet skall det inte vara några problem att få igång henne igen, så vi ser ljust på framtiden. Hoppas att vi i nästa vecka kan köra henne tillbaka till sin kajplats för egen maskin. Kalle

Torsdags morgon åkte jag ut till Gotenius Varv för att vara med vid den första provkörningen efter reparationen. Det tog inte många sekunder innan huvudmaskinen gick igång. Det var musik för ett gammalt sjömansöra! I början rök det ordentligt, men efter ett tag tunnade det ut mer och mer för att till sist bli helt rökfritt. Maskinen gick jämt och fint, och ut från styrbordssidan sprutade kylvatten som aldrig förr! Den reparation gubbarna på Gotenius gjort på kylvattenpumpen hade verkligen effekt. Nu lär det inte bli några mer besked från chiefarna om att vi måste dra ner stigningen på KaMeWa:n för att temperaturerna är för höga. Nu är det nog bara att köra. Efter ett tag stoppades maskinen. Det visade sig att en zinkplugg hade ”gått”, och att en ny måste till innan vi kunde ge oss iväg. Eftersom tiden då inte räckte till, och vi trots allt hade gott om tid, beslöts att sikta på måndag 25/4 för återresan till det GMC som nu bytt namn till ”Maritiman”. (Hummmm) Kalle

Måndagen den 25:e åkte jag åter över till Gotenius Varv, denna gången för att se till att HERKULES åter kom tillbaka till sin normala förtöjningsplats vid GMC. (Jag vet att det numera heter ”MARITIMAN”, men jag föredrar det gamla. ”GMC”.) Huvudmaskin gick direkt igång, och efter att vi kört ett tag vid kajen, och konstaterat att allt såg bra ut, beslöt vi att ge oss ut på en liten tur i älven. Vi gick först in till ”VIKING” och plockade upp Ole Christensen som var intresserad av att följa med. Allt gick helt perfekt. Vid pådrag svarade hon direkt, utan de tendenser till att ”stalla” som tidigare förekommit. Nu ökade hon jämnt och fint hela tiden, och det kändes helt underbart att åter känna vibrationerna från ett levande fartyg under fötterna. Vi gick ut till Ostindiefararen ”GÖTHEBORG II” och vände där för att gå tillbaka till vår sedvanliga plats. Alla manövrar gick helt enligt planerna, och jag lyckades faktiskt med bedriften att få henne långsidan bärgningspråmen ”FÄRDIG” utan att sänka densamma! Nu återstår en del uppsnyggning ombord. Maskinrummet måste vaskas ner, hela båten måste spolas och vaskas av, däcken skall vaskas och oljas, kort sagt – det finns hur mycket jobb som helst. Första beställningsturen blir nästa torsdag, den 5/5, en tur med ett gäng ungdomar upp till Lödöse. Det skall bli skönt när det är klart, då känns det som om säsongen har börjat! Kalle

Förra veckan (9), var ännu en i raden av lågaktiva veckor. Men vi kan ju också se det som lugnet före stormen! Senaste veckan (10) her det hänt lite grann. Jag har med hjälp av det lite mildare vädret äntligen fått dit den nya biten uppe i styrbords lanternekasse. Efter det att jag lagt ordentligt med massa under passades biten in och drogs fast med fyra bultar. Dagen efter var jag där och pluggade bulthålen så att det ser sjömansmässigt ut. Nu skall det förhoppningsvis hålla ett par år i alla fall. I torsdags var Ole C., Mikael E och jag ombord tillsammans med den killen som skall sy upp vårt nya kapell över akterdäck. Innan han kan ta de avslutande måtten måste vi se till och räta mittåsen. Den har varit krokig p.g.a. att några av tvär-åsarna varit av fel längd. Nu skall vi försöka rätta till det, och kommer då att luta oss mot Olle Karlsson från Uddevalla. Han är en hejare på svetsen och även övriga arbeten som har med metall att göra. Dessutom är han en av de sällsynta människor som ställer upp när det behövs, och verkar trivas med det. Vi kommer även att byta ut den aktre biten av mittåsen. Den har stått krökt så länge att den inte går att få rak igen. Men nu händer det lite igen! Vädret ser ju tyvärr ut att bli lite sämre igen de närmsta dagarna, men det går trots allt åt rätt håll. Kalle K

Vårvärmen börjar så vackert göra sig påmind, och i och med det kommer funderingarna runt det kommande arbetet med vårutrustningen av Herkules. Det finns ju en hel del som skall göras, och min förhoppning är att det även skall finnas några som är villiga att ställa upp och jobba. Annars har veckan gått utan att något egentligt arbete har blivit gjort. Mikael håller på med brännaren till pannan som inte riktigt vill fungera som tänkt. Det diskuterades på lördagens årsmöte huruvida vi skulle ta ur vår magra kassa och satsa på en ny brännare. Då sa Olle Karlsson från Uddevalla att han hade en ganska ny brännare som han kunde tänka sig att vi kunde få övertaga. Har en känsla att det blir betydligt billigare än att köpa en ny! Vi hade, som tidigare nämnts, årsmöte nere på kajskul 8½ vid GMC i lördags (19:e) Först var det den Ekonomiska Föreningens tur, och sedan blev det Föreningen Bogserbåten Herkules tur att avhandlas. Inga märkvärdigheter noterades, och båda föreningarnas styrelser fick godkänt för föregående års eskapader. Låt oss hoppas att det fortsätter på samma goda vis. Kalle

Under veckan har förberedelserna för det nya kapellet fortskridit. Hela mittåsen får bytas ut, och vi kommer att låta göra den i två delar i stället för tre. Det borde borga för att åsen blir rakare och inte sackar på mitten som tidigare. Själv har jag låtit det nya trät i lanternekassen få sig en rejäl omgång impregnering så att den må stå emot kommande oväder. I övrigt lägrade sig påskhelgen över fartyget. Kalle

Så har det börjat hända lite mer, äntligen! Denna veckan har Lasse Z och Esso varit nere och förberett för uppstartandet av huvudmaskin. Det blir nog aktuellt framåt tisdag nästa vecka. Hoppas att allt går som det skall. På däck har nu den gamla solsegelåsen tagits bort helt och hållet och ersatts med två nya bitar. De gamla beslagen togs bort och gjordes rena. Nya bultar har införskaffats, så det är klart att börja montera dem igen. På de högre höjderna, bryggan, har det även hänt en del. Radarmasten är nu åter rest, radarns batteri laddat och anläggningen provkörd. Allt fungerade till belåtenhet. Även strålkastaren återmonterades, liksom förstaget och nödavstängningen till maskin. Det börjar se ut som det skall nu! Kalle

Så har det då äntligen hänt! I onsdags var brännar-specialisten ombord och monterade brännaren. Det behövdes bara ett byte av munstycket. När allt var monterat tryckte Mikael E på knappen och se – pannan startade! Efter ett tag började elementen bli varma, och det drogs en lättnadens suck. Mikael stängde av pannan igen på eftermiddagen för att sedan köra igång den igen torsdag morgon. Detta enbart för att ha det hela under uppsikt den första tiden. Det är på plats att rikta ett stort tack till Mikael Ekeblad för det stora arbeta han har lagt ner, och dessutom även till Bill på Maritima för hans oförtrutna envishet under arbetet med pannan. Det uppstod ett mindre problem med förvärmningen av oljan, men detta löstes snabbt och lätt av Mikael och Co. Själv har jag jobbat vidare med renoveringen av styrbords lanternekasse. Jag har gjort en liten ändring i numreringen av veckobreven. Numera skriver jag årtalet, f.n. 05, först, och sedan veckans nummer. Detta för att jag lättare skall få ordning på de sparade breven. Hoppas att det inte skall ställa till med några besvärligheter! Kalle

Vilken ljuvlig värme som sprids från elementen ombord numera! Mikael E och Bill har gjort ett fint jobb och nu återstår bara att isolera rökgången. Samtidigt skall de isolera hjälpkärrans avgasrör. Vi fick en liten anmärkning på det vid senaste besiktningen, men p.g.a. mycket annat har det fått vänta. Själv väntar jag på lämpligt väder för att fixa styrbords lanternekasse. Allt är klart, nåtmassa är fixat, bultarna ligger och väntar, och lusten att ordna det så fort som möjligt finns också. Det är bara att vänta på att vädrets makter ser till att ge mig en dag med några plusgrader torrt, så skall det hela vara gjort på ett kick! När arbetet med pannan i maskin är avslutat återstår ett stort jobb, nämligen rengöringen! Hela maskinrummet måste vaskas ner uppifrån och ner till durkarna. Dessutom kommer det nog att visa sig att det krävs lite målningsarbete för att få det att se ut som det bör göra. Där dyker återigen frågan om ”manpower” upp. Vi måste helt enkelt ha mer folk som arbetar ombord. Lönen är som bekant inte mycket att skryta med, men, som gamle Gustav Lindqvist en gång sade, ” vi får ju 100% påslag varje år!” På plussidan kan noteras att vi har fått ytterligare en preliminär bokning, en körning upp till Älvängen och repslageriet därstädes. Det skall äga rum den 27 augusti, så nu är den månaden ganska välfylld! Kalle